Lördag den 27 oktober. Summering hemma i soffan.
Flygresan hem fick bra omän tråkig. Nu sitter man i soffan och kan summera höstens segling. September strålande väder med mycket badande och Oktober lite tätare mellan lågtrycken och också kallare i vattnet. Öarna är fantastiskt vackra och väl värda att spendera mycket tid på. Menorca är den minst exploaterade och renaste. Mallorca för familjerna och samtidigt en ö som erbjuder mer variation än någon annan ö vi har besökt. Här finns det mesta för alla. Tyvärr tror jag att allt för många ser alldeles för lite av denna underbara ö. Ibiza är stekarnas och festarnas ö. Inget annat likt. Formentera är lugnet. Slutligen de små öarna som är vilda och oexploaterade och de flesta nationalparker för den som vill vandra ostört.
På fastlandet var det Valencia som utmärkte sig som en av de vackraste städer vi sett. Eller vackraste - lika vacker som andra men med en bråkdel så många turister. En levande stad helt enkelt. Tarragona där vi ligger i nu för den som är intresserad av Europas historia för här finns alla epoker levande i nuet.
Seglingen har gått bra. Inte för mycket har gått sönder men vi har upptäckt att det är lite andra saker än hemma som måste tas hand om. Solen och värmen gör att det mesta växer fortare och solen och saltet sliter också hårdare på båten.
Solcellerna har räckt till allt vårt förbruk av el alla de dagar solen sken. Vindsnurran gör varken från eller till ock får betraktas mest som kuriosa. Det måste finnas bättre än den Rutland vi har.
Nu kommer vintern och så klart skriver jag lite då och då när det händer något som gäller segling. Vi är tillbaka i båten i mars nästa år och påbörjar då vår segling mot Italien. Vi ses.

Onsdag den 25 oktober. Underbar dag i Tarragona.
Vädret har varit fantastiskt hela dagen med 25 grader på dagen och fortfarande 18 vid midnatt.
Efter att ha jobbat ned småsaker på båten några timmar tog vi en lång promenad. Först längs vattnet till den antika delen av staden och sedan tillbaka till den gamla stadsdelen som är en blandning av antikt och medeltid. Det måste vara ett snudd på ett hopplöst företag att renovera hus här för så fort man river i en vägg finns det stenar från romarnas tid. Vi fick också möjlighet att se den vackra katedralen med sin stora klosterträdgård och korsgång. Hela området används som utställning av föremål från katedralens historia med mycket pedagogiska ljudband man kunde lyssna på.
Efter promenaden tog vi spansk lunch (dvs kl tre) ombord på båten och packade sedan det lilla bagage som ska hem. Vid solnedgång åt vi lite rester av korv och ost och bara njöt. Det känns lite udda att solen går ner vid sju och det förtfarande är så varmt. Vid halvnio traskade vi iväg för att äta på en bra spansk restaurang. Tarragona är ett gastronomiskt Mecka och det är lågsäsong så man behöver inte precis boka. Vi bestämde oss för El Romanesco och gick in. Det satt folk vid två bord och ägaren pratade en massa vi inte förstod. Senare fattade vi att det nu var fullt med tio gäster eftersom de inte hade möjlighet att ta hand om oss korrekt om det var fler. Ägaren beklagade sig att han inte talade engelska och jag att jag inte talade spanska och så var vi överens. Meny fanns ingen utan vi fick det långsamt förklarat på spanskengelska. Det blev enormt lyckat. Toast med skaldjursröra, sallad med varm getost, grillad entrecot och glass och någon slags färskost med honung. Vin därtill och allt för under 500 sek. Ägaren förklarade också med hjälp av papper och penna vad det var för ett hus. Sten från romartiden och på medeltiden var det ett stall och nu medlem i tarragonagastronomica. Han blev så glad att vi lyssnade att vi fick en flaska hemgjord vermuth med oss hem. Vilken underbar dag vi har haft.
I morgon blir det 1050 nm till Sverige.

Tisdag den 23 oktober. Slutfixat.
Nu känns det som om båten är höstklar. Förseglet nere och allt annat inpackat och klart. Vi började med att tvätta allt som inte ska med hem eftersom det är en strålande solskensdag, den första på länge. Till sist hann vi också vaxa båten så att den ska klara vinterns sol lite bättre.
På eftermiddagen hann vi med en snabb tur på stan och bort till affären för att handla.

Morgonsol i Tarragonas hamn. Här ska vi ligga i dryga fem månader. Cyklarna vid grinden. Båten full med tvätt.

Måndag den 22 oktober. Arbetsdag med båten.
Vi steg upp sent precis när Troldand skulle gå mot Barcelona. Sedan blev det båtfix och båttvätt. Jag kollade igenom hela masten och passade på att tvätta ner segel och mast uppifrån och ner. Betala skulle vi också göra och det är inte konstigt att det behövs så mycket folk i hamnarna för det tog en timme att få betalningen klar. Marie fixade inte det utan gick tidigare. Vi har också pratat med varvet här och bokat tid till våren för upptagning, motorservice och bottenmålning.
På eftermiddagen gick vi en sväng på stan men just som vi kommit iväg började det regna så det blev en ganska snabb tur.

Sidogata med vacket målade stolpar. Katredralen. Universitetet

Söndag den 21 oktober.
Mest en regndag fast vi fick möjlighet att ta en sväng på stan med bara två uppehåll för störtskurar. På eftermiddagen var vi bjudna till Vildanden på lite vin och delikatesser - inte illa. Avslutades med sött rödvin från Alicante tillsammans med choklad. Det blev stort bokbyte också. Fram mot kvällen tyckte vi att det var dags att gå och det var det sannerligen. Fem minuter efter att vi kommit upp på vår båt började det ösregna och åska. Årets första åska som gick rakt över oss. Ingen fullträff i hamnen lyckligtvis. Dock har båten börjat fara rundor i hamnen av all dyning.

Klockan i hamnen, den slår vid soluppgång, tolvslaget vintertid och solnedgång. Vy från rådhuset. Romersk staty ut mot havet.

Lördag den 20 oktober. Upplevelse utöver det vanliga.
På turistbyrån hade man i torsdags berättat för mig att man skulle bygga "castel - human tower" på lördagen. Jag fattade inte riktigt men förstod att det skulle bli lite fest. Det skulle vara fest redan natten mellan fredag och lördag men det struntade vi i för vi var för trötta. När vi åkte med turisttåger såg vi en bronsstaty på ett av dessa mänskliga torn som är en specialitet för Katalonien och Tarragona i synnerhet där man hållit på med detta sedan medeltiden. Vi tyckte det lät kul och berättade det för Troldandens besättning och bjöd dem på fika så att vi senare skulle kunna gå upp till stan tillsammans.
Resten av dagen handlade vi och städade, Vid tre kom Sten, Rie och gasten Buller på besök. Troldanden har seglat i Medelhavet några år nu och ska just besluta om man vill hem eller gå mot Grekland. Ungefär som vi. I lynne och intressen var de också som vi så vi hade en mycket trevlig eftermiddag tillsammans.
Mot kvällningen drog vi upp mot gamla stan för att se på festligheterna. Sten ville visa oss den romerska kapplöpningsbanan på vägen så efteråt tog vi en bakgata upp mot katredralen. Det visade sig vara tur för där stod en del folk i röda, blåa och randiga skjortor och förklarade att det var här inne i castelklubbens hus man skulle bygga de mänskliga tornen. Man hade tänkt att vara ute men regnet gjorde det allt för farligt. Vi trodde det skulle vara en turistattraktion utan like men här inne fanns förutom utövarna kanske 20-30 andra, de flesta anhöriga. Vi fick se tre byggen på sju nivåer och ett försök på åtta som man avbröt för att basen inte kändes stabil. Man virar först in ryggen i ett ryggbälte som är två till tolv meter långt beroende på var i pyramiden man ska stå. Det här tog lång tid och alla hjälptes åt. Därefter kom coachen med en ritning på hela tornet och pekade ut exakt var man skulle stå. I basen är det ca 200 man på ett sjunivåers torn som ska se till att basen blir stabil. Det ser ut som strävbågarna på en kyrka. Därefter klättrar alla andra upp på basens axlar och ställer sig i rätt ordning. Då börjar man spela hornmusik och alla är helt tysta. Ett torn vi såg hade fyra personer i varje ring, två hade tre personer. Högst upp är det mycket unga flickor med en sagolik teknik som klättrar upp snabbt som attan på ryggen av de andra. Ingen rör sig utan att coachen säger till. Slutligen klättrar en mycket ung flicka upp på toppen och sträcker fyra fingrar i luften för att markera ränderna i Kataloniens flagga och därefter klättrar hon ner på motsatta sidan och sedan upplöses tornet otroligt fort.
Klicka här för att se videon så färstår du bättre.
Det var en fantastisk upplevelse att få vara med om på så nära håll viket man naturligtvis aldrig får i turistsäsongen.
Efteråt satte vi oss på torget och tog några pinchos och bara samlade det vi just upplevt. Det hade blivit torrare ute.

Det kändes som att vara i Sydafrika, fyra helt svarta män polerar den vite mannens båt Mänskliga torn. Sten, Marie och Buller

Fredag den 19 oktober. Regn, blåst och röd båt.
I dag vaknade vi till smattret av regn och när vi tittade ut var båten helt röd av lera. Fenomenet kallas blodregn när sand från Afrika kommer upp så högt att det faller ner med regnet. Eftersom det är ett rejält lågtryck och stormen sugit upp luften i Afrika och norrut mot Lejonbukten och sedan västerut längs kusten hamnade det här när det kolliderade med den kallare luften. I går när jag skulle koppla in landström slog jordfelsbrytaren ut så jag trodde det berodde på fukt men i dag såg jag att det var kontakten in mot båten som brunnit upp pga kabelbrott. Det blev två oplanerade saker att ta hand om. En Marineco-kontakt gick inte att få tag på så jag har fått göra en tillfällig lösning på inkommande ström vilket tog lite tid i anspråk. Sedan leran som har gjort båten helt matt trots att vi polerade den i Valencia. Inget vatten pärlade av när sanden lagt sig. När det arbetet var klart fortsatte vi med mekaniskt höstarbete som att rensa vattenfilter, kolla styrning, autopilot etc. Det blev kort sagt båtarbete hela dagen.

Inte helt rent och fint.

Torsdag den 18 oktober. Tarragona. Seglad distans 30 nm. Totalt 660 mn denna höst och 1559 nm i år.
Felbeslut.

Årets segling avslutades med ett rejält felbeslut. Marie föreslog i går att vi skulle fortsätta direkt till Tarragona medan jag tyckte att vi kunde dra på det en dag till. Det skulle först börja blåsa rejält på eftermiddagen i dag. Fel. Redan i natt hördes felbeslutet i riggen. När vi drog iväg blåste det 12 m/s rakt emot och mot slutet ökade det till 15 m/s. Inte så mycket men kryss i den vinten är inte kul och det rejält jobbiga var att detta är en utlöpare av en storm i Lejonbukten så att sjön var redan uppe i 2-3 meter enligt Passageweather. Vi tyckte naturligtvis att den var högre men så är det väl alltid. Man lägger bara märke till de högsta vågorna. Det är ändå lite nervkittlande när man sen ska in i en ny hamn med så höga vågor för det är inte så mycket att ge på och i just den stunden är ju seglen nere så man måste förlita sig på motorn. Det var också ved viss förvåning marinan tog emot vårt anrop på VHF'en. Man trodde inte det skulle komma fler båtar i dag. Två marineros stod på bryggan och hjälpte oss att lägga till och det var verkligen skönt att vara framme och få av sig de saltvåta kläderna. Nu ska vi bli här i vinter. På bryggan stod också Sten, danska Troldandens skeppare och hälsade oss som skandinavier välkomna.
På eftermiddagen lämnade vi den vindskakande marinan och tog en sväng på stan. Tarragona är verkligen en fantastiskt vacker stad. Vi åkte också med turisttåget och lärde oss lite fast det var för kallt för att vara riktigt njutbart. Jag återkommer om staden när vi har sett lite mer.

Småbåtshamnen i kuling. Den romerska amfiteatern. Rådhustorget

Onsdag den 17 oktober. Ametlla de la Mar. Seglad distans 43 nm. Totalt 630 nm.
Det enda vi gjorde i dag var att runda det stora Ebro-deltat. Vi följde 10-meterskurvan hela vägen i detta sandiga område fullt av fiskare. På väg fick vi sällskap ett tag av en vacker fågel som hade förvirrat sig lite långt ut.
I Ametlla de la Mar blev vi snabbt anvisade plats och vi lade oss på skandinaviskt vis med fören in eftersom det var ganska trångt (ca tre meter när vi började trycka oss in och det är smalare än vad vår akter är) som det ofta kan vara här. Vid sidan om vår tilläggsplats ligger Llotja de peix, dvs fiskeauktionen. Fiskarna - djuren alltså - var sorterade i lådor som man ansåg gav bäst pris och så in i auktionen och snabbt ut igen där flinka händer drog lådorna åt olika bilar. Det är mest småfisk, räkor och bläckfisk som landas men även en del fin makrill.
Den gamla staden ligger uppe på en kulle kantad med restauranger och fyra turister. Hur det går ihop vet jag inte och antagligen gör det väl inte det för det mesta är igenbommat. Staden själv var ganska trist men kul att ha sett.

Medpassagerare. Fiskeauktionen - grabbarnas lekplats. Marie beundrar dadelpalmens frukter.

Tisdag den 16 oktober. Benicarlo. Seglad distans 68 nm. Totalt 587 nm.
Helt säkra på distansen är vi inte för efter hamnliggandet i Valencia har vi inte fått fart på loggen i dag utan fick gå efter gps.
Man börjar märka att hösten är på väg. Jag vaknade utvilad fast det var beckmörkt ute. Precis när det började rodna på horisonten var vi klara för avgång. Det var svinkallt och vi körde fyra lager kläder och mössa. Efter en dryg timme gick solen upp över horisonten och det blev lite varmare men jackan åkte inte av förrän vid lunch och så blev det plötsligt 25 grader igen. Det blev en ganska händelselös dag med mestadels läsning.
Strax innan vi var framme passerade vi Peniscola på nära avstånd. Byn på klippan ser ut som en ö på avstånd men på närs håll liknar det den gamla stadsdelen i Ibiza stad. Peniscola är en stor turistort men det har inte smittat av sig på Benicarlo dryga 5 km därifrån. Beniscarlo är inte precis Spaniens ekonomiska nav och i hamnen är vi den enda bebodda båten. Ganska tomt alltså. Dock är detta den första stad vi träffat på som inte bara har en men till och med två riktigt bra vinaffärer där man kan hitta det som inte är helt vanligt.
I morgon bär det vidare norrut. Vi vill vara i Tarragona på torsdag för sen blir det riktigt dåligt väder ett tag.

Soluppgång. Korsvägar. Peniscola.

Måndag den 15 oktober.
Efter gårdagens flugöversvämmning fanns det inte mer än ett tjugotal att ta hand om i dag. Nu slipper man irritera sig. Efter förmiddagens städning cyklade vi först för att se La Lonja som är en UNESCO-klassade byggnad från 1400-talet. Den byggdes som silkesmarknad och utsmyckades för att visa värdet på silket. En praktbyggnad på bara fyra rum. Därefter över gatan till marknaden igen som jag gärna ville se ytterligare en gång. Sedan en långsam cykeltur hem där vi passade på att handla.
Det har blivit påfallande kallt under dagen och jag tror inte mina shorts kommer på igen. Nu är det både strumpor och tröja som gäller. I morgon seglar vi dessutom vidare norrut och det blir rejält kallare bara på grund av det. På torsdag rääknar vi med att vara framme i Tarrgona där vi ska övervintra.
Valencia har varit en underbar upplevelse.

La Lonja, gamla silkesmarknaden. Marknadshallen.

Söndag den 14 oktober.
I dag fick vi vara med om något fantastiskt i konserthuset. Valencias Ungdomssymfoniker under ledning av hedersdirigenten Joan Garcés Queralt. Han är 98 år, utan hörapparat och helt utan darr i änden av taktpinnen. Han slog in samtliga stycken exakt och helt utan partitur. Världens äldste dirigent som kör sitt 72 år. Misstänker att han är fullbokad världen om år 2014.
På väg till konserthuset var det faktiskt bara 20 grader men det rätade upp sig och blev 28 så vi lunchade ute på stora torget. Tapas á 1,70. Efter det cyklade vi hem för att ta hand om vår tvätt som hängde ute och torkade och det hade börjat blåsa ganska mycket. På kvällen friskade det i rejält och nu har det börjat regna. Bara 10 landmil norr om oss blåser det stormstyrka.

Konserthuset i Valencia. Från Pont de la Mar ner mot parken som en gång var Turiafloden. Underbart avslut på cykelväg, humor.

Lördag den 13 oktober. Cykeltur till akvariet.
Det ska bli lite dåligt väder framöver så vi stannar här några dagar till och har börjat göra i ordning båten. Den ska tvättas av och ordnas för vintern.
Efter några timmars fix tog vi cyklarna till akvariet och spenderade resten av dagen där. Det finns nästan oändligt att se från de vanliga akvariefiskarna till träsklandsfåglar och valar. Vi såg också en delfinshow i världsklass. Ett fascinerade ställe. Efter akvariet stannade vi till vid El Cort Ingles för att leta symaskin och sedan på Mercadona för att handla mat. Det var mörkt när vi kom tillbaka och vi inser att vi måste köpa ett par cykellampor. Det finns en fördel här i Valencia. Det är så många cykelvägar att kan knappt kommer ut i resten av trafiken.

Marie fotograferar i akvariet. Rocka. Delfinshow.

Fredag den 12 oktober. Helgdag i Spanien.
När det är helg i Sverige åker folk och handlar. Här är allt stängt och stadens parker fylls av människor som går, cyklar och leker. Helt underbart.
Vi hade tänkt gå på akvariet i dag men det hade några tusen andra också så kön sade oss att en annan dag nog är bättre. Det blev en cykeltur genom den långa parken och en promenad i stället. Som avslutning åt vi tapas på stora torget.
På eftermiddagen kom regnet och temperaturen droppade under 20 för första gången i höst. I ett uppehåll cyklade vi till konserthuset för det var koncert i dag med “COLOMER MARCO” DEL CENTRO “ARRANCAPINS”. Gratis dessutom om man köade en timme innan. Det gjorde vi tillsammans med hundratals andra och sedan fick vi se en udda konsert 30 pensionärer med gitarr och luta och därtill en pensionerad kör. Det var svårt att hålla sig för skratt när de kom in med kryckor. Skrattet fastnade dock när de började spela. Detta är en grupp som ger 25-30 koncerter per år och gjort så i 30 år. Det var otroligt duktiga men när Maria Borrás, en mager dam på 85 ställde sig och sjöng soprastämman solo utan en falsk ton, då var det svårt att sitta still. Därtill Manuel Aguilar, en nästan lika gammal tenor av högsta klass. Det blev en minnesvärd afton.
När vi kom ut hade åskan och regnet slutat och det blev en behaglig cykeltur tillbaka till båten.

Födelsedagsfest i parken. Helgfin. Konserthuset från parken där floden Turbio tidigare gick.

Fikapaus vid rondell. Den mycket vackra stationen. Några tapas.

Torsdag den 11 oktober. Busstur runt Valencia.
I dag tog vi en turistrundtur i Valencia, en sån där som man kan hoppa på och av när man vill. Det finns två linjer så vi tog en på förmiddagen och en på eftermiddagen och upptäckte en massa vi inte visste fanns. Däremellan han vi traska en hel del och upptäckte hur oändligt mycket denna stad har att bjuda på. Här i hamnen finns det en Formel 1 bana som man cyklar på för att komma in till stan så i år har ci cyklat på både en sån och en flygplats (Gibraltar). Inte illa.
Vid kvart över sex var det fortfarande 34 grader ute men sen har det fallit fort så nu vid läggdags är det nere i 25 :) Dock har det kommit en del åskmoln och lite vind men nåt regn har vi inte sett till.

På bussen med hörlurarna på. Väldigt spanskt hus. Åskmoln på kvällshimlen.

Onsdag den 10 oktober. Nu blir det Valencia några dagar.
Efter frukost packade vi upp våra cyklar för att bege oss till centrum. Det är ganska långt men det fanns en cykelväg. Den var helt otrolig. Först upp till museumsområdet där den ena fantasifulla byggnaden avlöser den andra. Det måste vara fantastiskt att som arkitekt få förverkliga sina vildaste drömmar - och få det att hålla. En av byggnaderna liknar kraniet på en blåval och vi kan absolut inte förstå hur man kan få taket att hålla. Ni får se bilderna senare.
Från museumsområdet har man torrlagt floden genom stan och har i hela dalen anlagt en park där man kan promenera, cykla och leka. Alla gamla broar finns kvar och det är en märklig känsla. Väl inne i gamla stan parkerade vi våra cyklar och började promenera. Valencia är en helt underbar stad. Det finns säkert en massa turister men de är spanska så hela stan känns väldigt lokal även om det är Spaniens tredje största stad. Eftersom det är i slutet på säsongen känns det som en helt vanlig levande storstad. Marknaden som vi (naturligtvis) bara var tvungna att besöka är överdådig. Jag förstår inte hur kunderna kan välja sin favoritslaktare bland femtio andra. Retaurangerna har bra priser men man ser att det inte är någon större turiststad för bara på stora torget och gatorna runt omkring finns menyer på engelska. I övrigt får man nöja sig med spanskan. Vi valde lite olika och så bytte vi runt och smakade. Trerätters mycket bra mat på en bättre restaurang med öl eller vin kostade 100 kr.
På eftermiddagen stannade vi till på El Corte Inglais och handlade lite mat och nu njuter vi en riktigt varm kväll i sittbrunnen.

Valencia. Det moderna området för konst. Fotoutställning.

Hemisphere. Operan som liknar kraniet på en blåval. Från markhöjd är det omöjligt att se hur taket sitter fast. Marie under Pont de la Mar.

Stora ficusrötter. Marknaden, den äldsta fungerande i världen med 400 stånd och 1500 människor som arbetar här. Balkong.

På katedralens torn. Plaza de la Reina. Klockan slog när vi skulle ner, Marie höll på att blåsa ner för trappan.

Tisdag den 9 oktober. Valencia. Seglad distans 42 nm. Totalt 519 nm.
Vi tog det ganska lugnt på morgonen. Måste kommentera grindarna lite. Det finns ett enormt avancerat låssystem där man ska använda fingeravtryck för att komma in på respektive brygga. Det är bara det att räcket är så lågt att man kan gå in vid sidan om. Det känns som om man skulle kunna sparat en del på låssystemet som man naturligtvis inte heller har aktiverat.
Det blev avgång i total stiltje och sen kom vinden först emot och sen vred den och ökade så att det gick bra att segla. På väg in mot Valencia blev vi rejält förvirrade för den stora stenpiren låg inte alls där den borde ligga. Dessuton var bilden i plottern helt fel och pilotboken hade fel positionsangivning. Vi seglade närmare och följde sedan påren som liknar nån slags Kumlamur. När vi väl hittat in i hamnen visade det sig att den nya pirutbyggnaden just har blivit färdig och inte ens finns med på klubbens kartor. På väg in i hamnen blev vi mötta av en trevlig marinero som gav oss all information om var vi skulle lägga till och som sedan skyndade sig in för att ta emot våra linor. Här på fastlandet är det verkligen service i hamnarna. Hamnen är fin, lite trist som en dansk hamn på hösten - vet inte riktigt vad det är som får mig att tycka så.

Fingeravtrycks- och kodbox till bryggan. Men vänta nu, man kan väl gå vid sidan om. Toaletter i världsklass.

Måndag den 8 oktober. Min systers födelsedag och tvättdag i Denia.
I dag är det varmt, mycket varmet, över 30. Jag är fortfarande förkyld så det blev en lugn dag Vi började med att tvätta. Tvättmedlet löstes aldrig upp så Marie fick tvätta det mesta för hand i stället. Sen tog vi en promenad längs denna marina och badstranden och det fick räcka för förmiddagen. På eftermiddagen tog vi fram cyklarna och cyklade till den gamla stadsdelen och centrum. Det är väldigt trevligt här i Denia. Det är en romersk stad, Dianium som grundades för att lasta om varor mellan fastlandet och Afrika. En av romarrikets största hamnar låg här. Efter det har staden som alla andra varit händerna på en massa olika härskare. Araberna döpte om den till Denia.
Nu har mörkret lagt sig och vi ska snart ut och få oss en bit mat.

Gatubid från Denia. Södra delen av hamnen (vår båt har tre blå fendrar). Uppe vid fortet.


Om seglingen från Mallorca till Denia kan Du läsa här.
Om vårens seglingar i Medelhavet kan Du läsa här